I detta inlägg går Jack-Benny Persson från Cyberinfo Sverige igenom hur man kopplar ihop enkla kretsar.

I denna fjärde delen i serien om elektronik ska vi lära oss koppla upp experiment på ett så kallat breadboard. Ett breadboard är ett mycket enkelt och billigt sätt att komma igång med elektronik på. Ingen lödning krävs och knappt några verktyg alls, bortsett från möjligtvis en avbitartång. Vi kommer också titta lite på lödning.

Breadboarding

Det enda som behövs är just ett breadbord, lite koppartråd (helst entrådig då dessa är mycket lättare att trycka ner på breadboardet), några komponenter för ditt experiment och en spänningskälla. Som spänningskälla kan man använda det mesta, alltifrån ett batteri till någon gammal nätadapter som ligger och skräpar till mer avancerade nätaggregerat. Själv breadboardet i sig är dessutom en billig investering som går att återanvända till hundratals experiment. Breadboards i olika storlekar samt en rad smidiga tillbehör finns att köpa i m.nu’s webbshop.

Bilden här nedan visar ett enkelt breadboard där jag kopplat upp ett litet experiment med en transistor, två resistorer och lysdiod. Till vänster på bilden har jag ritat ut hur banorna är förbundna. Som du kan se på bilden är exempelvis den första resistorns högra ben förbundet med den andra resistorns vänstra ben samt den röda kabeln som matar experimentet med spänning.

Ett enkelt breadboard. De röda linjerna visar hur banorna är förbundna.

Lödning

Om man vill göra sitt experiment lite mer permanent är det dags att istället löda ihop det. Vill man göra sina egna kretskort är detta fullt möjligt genom att etsa fram banorna på ett “tomt” kort. Men en enklare variant är att istället använda sig av experimentkort som har färdiga banor och hål för komponenter. En del av dessa experimentkort har samma förbindelser som ett breadboard medan andra har hopkopplade komponenthål om tre och tre. En del har inga förbindelser alls, då måste man istället försöka löda på små kablar som förbinder komponenterna. Exempel på experimentkort är exempelvis Eurocard full line pattern – 100x160mm – FR4 och Adafruit Perma-Proto Quarter-sized Breadboard PCB.

Ska man löda behöver man förstås också lödtenn och en lödkolv. Det finns en uppsjö av olika sorters lödtenn och lödkolvar. Man klarar sig ofta bra i början med ett enklare startkit som brukar innehålla både lödtenn, lödkolv och en tennsug. En tennsug används för att löda av komponenter som blivit fel. Man värmer då upp lödtennet och suger upp det med tennsugen. Man får ofta göra flera försök att få upp allt tennet innan komponenten släpper helt. Ibland får man försöka dra lite i komponenten samtidigt som man värmer upp de sista resterna av lödtennet.

Att löda är mycket en träningssak. Ju mer du löder, ju finare blir dina lödöar. Så kom ihåg att öva mycket! Nedan visas två enkla illustration för hur lödning går till.