I detta inlägg går Jack-Benny Persson från Cyberinfo Sverige igenom hur en multimeter används. Inlägget är det andra i en serie där vi kommer att gå igenom ellära och vanliga komponenter.

I förra delen av denna serie om elektronik gick vi igenom grunderna i ellära och Ohms lag. Nu går vi vidare och visar hur man mäter spänning, ström och resistans. Vi kommer också att få se några enklare kopplingsscheman i samband med detta. I nästa del kommer vi att lära oss att tyda dessa kopplingsscheman lite bättre.

Mätinstrument

Det allra vanligaste mätinstrumentet i elektroniksammanhang är multimetern. Det finns en uppsjö av multimetrar på marknaden, alltifrån enkla och billiga för runt 80-90 kr till proffsmodeller för runt 2000 kr. Det som skiljer dem åt är framförallt noggrannheten och automatiken. De allra dyraste har en väldigt hög noggrannhet och ställer ofta in sig själv till rätt skala. Ofta har de allra dyraste också extra finesser så som möjligheten att mäta frekvens i växelspänning, möjlighet att spara mätvärden m.m. De allra billigaste å andra sidan kan ofta bara mäta just spänning, ström och resistans. Ofta får man också själv ställa in skalan (ampere, milliampere, mikroampere och så vidare). Men för hobbyisten kommer man ofta långt med en multimeter i mellanskiktet (runt 300-500 kr).

Även om det kan skilja en del mellan olika multimetrar så fungerar de ändå alla på i princip samma sätt. Har man lärt sig använda en multimeter kan man utan svårigheter också använda andra märken och modeller.

Hur en multimeter används

Alla multimetrar har två mätprobar, en röd (plus) och en svart (minus/neutral).

Spänning

En enhet som endast kan mäta volt kallas för voltmeter, därför kallar man just multimetern för voltmeter när man ritar ut den på kopplingsscheman, eller skriver om den i texter och formler. På kopplingsscheman ritas voltmetern ut som en cirkel med ett V i mitten.

För att mäta spänning ställer man in vredet på multimeter på V för volt eller mV för millivolt, beroende på hur stor spänning du ska mäta. Därefter sätter du helt enkelt den röda mätproben mot pluspolen på den spänningskälla du vill mäta och den svarta på minuspolen.

Voltmetern kopplas alltså parallellt med kretsen. Om du granskar kopplingsschemat här ovanför ser du att voltmetern är direkt inkopplad på spänningskällan. Detta gör man därför att det är ju just spänningen, eller skillnaden, mellan de två punkterna (plus- och minuspolen) vi vill mäta.

Ström

Precis som multimetern fick ett eget namn när vi mätte volt, får den även ett eget namn när vi mäter ström, nämligen amperemeter. Amperemetern ritas ut på kopplingsscheman som en rund cirkel med ett A i mitten.

För att mäta ström ställer du din multimeters vred på A eller mA beroende på hur stark ström du ska mäta. På vissa multimetrar behöver man också koppla in den röda mätproben i en annan ingång på multimetern (se bilden till höger).

Därefter kopplar vi in amperemetern i kretsen. När vi ska mäta ström måste vi alltså koppla in amperemetern inuti kretsen, alltså i serie med de övriga komponenterna. Detta gör man därför att strömmen måste passera genom amperemetern. Till skillnad från voltmetern som enbart ska mäta skillnaden mellan två punkter, ska vi ju nu mäta hela den ström som passerar genom kretsen.

Resistans

Precis som för voltmetern och amperemetern får vår multimeter ett eget namn även här, nämligen ohmmeter. Ohmmetern ritas ut på kopplingsscheman som en cirkel med ett omega-tecken i mitten (Ω).

För att mäta resistansen på en komponent, exempelvis en resistor, sätter vi den ena mätproben i ena änden av resistorn och den andra mätproben i andra änden. Här är det viktigt att komma ihåg att vi inte håller i mätprobarna samtidigt med båda händerna. Gör vi det så blir mätvärdet helt felaktigt eftersom ohmmetern då även mäter resistansen genom din kropp. Lägg därför komponenten på ett bord och försök att trycka mätprobarna mot benen på resistorn eller den komponent du ska mäta. På så vis mäts endast resistorn och inte något annat. Det är också viktigt att koppla ur komponenten från kretsen, eller åtminstone bryta kretsen så att ohmmeterns ström inte kan passera någonting annat än just det som du ska mäta. Allting som finns inkopplat i kretsen kommer att påverka mätresultatet annars.

Sammanfattning

Nu börjar vi få grepp om det här med spänning, ström och resistans. Nu har vi gått igenom både vad spänning, ström och resistans är för något, hur man räknar ut storheterna med hjälp av Ohms lag, och nu även hur man mäter de olika storheterna.

I nästa del kommer vi att titta på några vanliga komponenter och dess egenskaper. Vi kommer också titta lite närmre på hur man läser kopplingsscheman.